Det finns en hel del historiska sällskap i Sverige vars anslutna medlemmar tillsammans diskuterar krigshistoria eller bara allmänt om företeelser och händelser som har eller tros ha ägt rum. Ibland är det helt avgiftsfritt att vara medlem men ibland kostar det (exempelvis för att bekosta resor samt lokalhyror och så vidare).
Vad är ett historiskt sällskap?
Begreppet kan ha två olika innebörder som är värda att känna till.
1) Ett nutida sällskap som avhandlar ämnet historia på många olika sätt eller bara på vissa specifika. Sällskap kan vara inriktade mot att diskutera krig, lantbruk, arkeologi, naturhistoria, medicin och läkekonst, konst och så vidare. Oftast görs det bara för att medlemmarna tycker det är intressant och roligt att lära sig mer om sådant de gillar. Ibland kan även vissa medlemmar vara historiker till yrket och som kanske får hålla regelbundna föredrag för de övriga medlemmarna.
2) Ett dåtida sällskap i någon form. Det kan egentligen handla om alla sorters tänkbara sällskap som fanns under exempelvis 1700-talet. Dessa sällskap finns inte längre eller är vilande, med det sista menas att för den med engagemang och tid finns möjligheten att uppta sällskapets funktion igen.
För den här sidan är naturligtvis de nutida sällskapen som diskuterar historia av relevans.
Historiska sällskap i Sverige
Historiska sällskap finns framförallt vid olika universitet där anorna ofta sträcker sig långt tillbaka i tiden. Vid Uppsala Universitet finns ett sådant sällskap och som det står i artikeln kan silverbibeln som skänkts till just Uppsala Universitet av Magnus Gabriel De la Gardie vara av relevans att diskutera. Det som främst avhandlas på Universitets- och studenthistoriska sällskapet vid Uppsala Universitet är alltså universitets historia. Då det grundades år 1477 (vilket gör det till Nordens äldsta lärosäte för högre utbildning) finns säkerligen extremt mycket att forska i för den som vill. Allt från studenttraditioner som valborgsfirande till nollning (som kunde vara brutalt och inte alls så lekfullt som idag) avhandlas till att man forskar hur man studerade och examinerades förr.
Att forska om historian är många gånger inte bortkastad tid utan det hjälper en att förstå dagens samhälle bättre. I stort sett allt kan härledas till vad som skedde förr. Visst är det en del ”onödigt vetande” men kuriosa är alltid kul att kunna om man vill briljera på middagar och andra sociala sammankomster.
Det finns även en del historiska sällskap som inte är lika uppstyrda som de vid universiteten. Det kan handla om att hembygdsgårdar ger folk möjligheten att släktforska i lugn och ro. Begreppet ”historiskt sällskap” är på intet vis skyddat vilket gör att vem som helst får kalla sin grupp för det. Vill man dock forska om historia seriöst är det bra om man har tillgång till kommunala arkiv och andra instanser där historiska dokument förvaras.